• ''It's all about music''
  • April 2012
  • LÄS!
  • It's all about the music Del 7

    Vi stod fortfarande med läpparna mot varandras. Plötsligt hörde jag någon hosta lite smått närs oss, ni vet så där man gör när man vill ha uppmärksamheten. Vi avbröt kyssen och innan Harry vände sin blick från mig gav han mig en mistisk och förförande blick. Niall stod med en Coca cola i handen.

    ’’Hey, lovebirts. Harry, can I talk to you in privet for a moment?’’ sa Niall och drog iväg Harry. De försvann en bort så att jag inte kunde höra vad de pratade om. Jag fick ögonkontakt med Harry. Jag pekade mot mitt omklädningsrum, och försökte visa att jag gick dit in och väntade på honom. Han nickade och jag antog att han hade förståt. Jag gick in i omklädnings rummet och satt mig ner på en stol och väntade. Jag tog upp min telefon. ’’One new message from Miranda Wight’’ stod det på displejen. Jag öppnade meddelandet och läst det snabbt:

    ’’How did it go? Call me tonight, I want to know everything!’’

    Jag reste mig upp gick fram till dörren. Niall och Harry stod och diskuterade, och det såg inte ut som om de skulle bli klara snart, så jag gick in i rummet igen och ringde Miranda. Hon svarade direkt.

    ’’Hey sis! How are you? Tell me everything about tonight!!’’ sa hon upphetsat.

    ’’Hi! Tonight was so awesome!! Everything about tonight...’’ sa jag.

    ‘’What do you mean everything?’’ frågade Miranda upphetsat.

    ‘’You know the show, the audience, the boys, the kiss…’’ började jag. Det blev tyst i andra änden. Plötsligt kom jag på vad jag hade sakt. ’’The kiss’’. Jag hade bara börjat babla på om allt som hade hänt, och glömt att Miranda inte viste någonting om Harry och mig. Äntligen får Miranda tillbaka talförmågan och skrek som en liten unge:

    ’’THE KISSS!?!??!!? WITH HOW!?!? TEEEEEELL MEEE!!!’’

    ’’Hehe, ehm, me and Harry kinda kissed after the show...’’ sa jag.

    ‘’Oh my god. Oh my god. You just kissed Harry Styles? Harry Styles!?!? Oh my god. Oh my god.’’ Sa Miranda upphetsat I andra änden.

    ’’Take it easy. He’s just a guy..’’ började jag, men kunde inte fortsätta eftersom Miranda avbrött mig.

    ’’JUST A GUY?! THIS IS HARRY STYLES WE ARE TALKING ABOUT!! HE IS NOT JUST A GUY, HE IS HARRY STYLES!!!!’’

    ‘’Hah, slow it down. Jesus, how are you going to react when Liam calls you…’’ sa jag tyst och trodde inte att hon hörde mig. Men det gjorde hon. Det blev helt tyst. Man hörde hur hon drog efter andan.

    ’’How calls me?’’ fick hon fram tillsist.

    ’’Liam...’’ svarade jag.

    ’’You are kidding me right?’’ frågade hon.

    ‘’No.. He saw a picture of you on my phone, and then he asked after your number, and I thought I should give it to him so I did..’’ sa jag.

    ‘’I’m dying…’’ sa Miranda. ‘’What should I say when he calls? Hi? Hi, how are you? Hi, beautiful? I love you?’’

    ‘’Just don’t start with ‘’I love you’’… Just say Hi or something.’’ Svarade jag och skrattade.

    Dörren öppnades och Harry kom in. Han såg rätt sur och nedslagen ut, men när han mötte mina ögon sken han upp lite. Han hostde och mulande något jag inte hörde.

    Nu började jag tro att Miranda hade någon sorts super-hörsel, eftersom hon skrek in i telefonen.

    ’’Oh my god is Harry in the same room as you right know? OH MY GOD.’’

    Harry kollade på mig. Han hade antagligen hört att någon skrek i telefonen. Jag små skrattade och svarade:

    ’’Yeah, he is.’’ Jag studerade Harry då han gick till mini-frysen och tog ut en Fanta. ’’But I have to go now, I’ll call you later. Bye.’’ Jag väntade inte på att hon skulle svara, utan la på direkt eftersom jag visste att hon skulle protestera.

    ’’Who was that?’’ frågade Harry och satte sig brevid mig.

    ‘’My big-sister, Miranda.’’ svarade jag.

    ’’Oh, the one that Liam think is hot?’’ sa Harry.

    ‘’Yeah, I think so.’’ Svarade jag.

    Jag log och kollade in i Harrys ögon. De var inte lika glada som innan.

    ’’What is it?’’ frågade jag.

    Han kollade ner. Sedan kollade han upp i mina ögon igen. Han ögon var lite blöta, och det såg ut som om han skulle börja gråta.

    ’’Seriously, what is it?’’ sa jag igen och rörde hans hand. Han tog tag om min hand, som om han aldrig skulle släppa. Sedan lutade han sig fram och kyste mig. Jag kyste tillbaka, men kunde inte sluta tänka på att det var något som inte stod rätt till med Harry. Vi fortsatte att kyssa varandra ett tag sedan drog han tillbaka huvudet. Tårarna var borta ur hans ögon och han log.

    ’’I know I’ve just known you one day, but you are amazing. Really amazing.’’ Sa han.

    ’’You too.’’ Svarade jag. Sedan började vi kyssas igen. Underbart.

    -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ja, vad tycker ni? Även fast den kanske var lite tråkig... Varför tror ni att Harry är ledsen?

    Kram!


    Kommentarer
    Postat av: tebbi

    Bra :) hihi mera!

    2012-04-21 @ 15:48:12
    URL: http://tebbi.blogg.se/

    Kommentera inlägget här:

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback
    RSS 2.0