It's all about the music Del 1.
’’ Hey, Sarah, can you pass me the apple juice?’’ frågade Amy och sträckte ut handen efter jucien. Jag tog upp jucie-packet från bordet. Den var väldigt lätt. Jag skackade lite lätt på packet, och hörde hur det nästan inte fanns något kvar i den. ’’Sorry, it’s empty..’’ sa jag och satt ner jucie packet på bordet igen. Jag kollade på Amy som såg ut som om hon hade fått en vattenballong kastad på sig, så förvånad var hon.
’’Seriously? But..but..what am I gonna drink now?’’ sa hon och kollade fram och tillbaka mellan mig och Miranda som satt brevid mig och små skrattade.
’’I don’t know, maybe you could try orangejucie? Or maybe some water?’’ sa jag med skratt I rösten.
’’Or maybe, some grapefruitjucie?’’ sa Miranda med en tillgjord spännings röst.
’’You guys are dicks.’’ Sa Amy efter en stund. ’’You know that that appeljucie is the only think I drink! Now I’m gonna die, of thirst.’’ Hon reste sig från bordet och stormade upp genom trappan. Jag och Miranda skrattade och gav varandra en high five.
Amy och Miranda var mina två systrar. Amy var 15, alltså 2 år yngre än mig. Hon hade blont hår och blåa lysande ögon. Hon gjorde allt för att verka cool. Hon sminkades väldigt mycket, och använde puch-up bh varje dag. Jag hade aldrig förståt mig på henne. Jag hade försökt använda en puch-up bh en gång när för några år sedan eftersom jag skulle på en dejt med en ut-snygg kille. Dejten slutade med att jag sprang ifrån biosalongen, mit i filmen, så att jag kunde komma hem och ta av mig den förbaskade bh:n. Det var lite synd, eftersom killen verkligen hade varit ett kap. Iallafall, Amy hade också alltid konstiga dieter, eftersom hon tyckte att hon var för tjock. Enligt mig, var hon aldelles för smal. Denna veckan gällde dieten ’’Bara ekologiskt, osötad äppeljuice, nötter och kyckling’’. Jag förstog verkligen inte hur hon kunde klara sig på så lite. Jag och Miranda gillade iallafall att reta henne för det.
Miranda var 19, alltså 2 år äldre än mig. Hon och jag klickade väldigt bra tillsammans. Även om det var lika många år mellan mig och mina två systrar, har jag alltid haft det bättre med Miranda än med Amy. Miranda hade också blont hår och lysande blåa ögon, hon och Amy var egentligen rätt lika. De var båda långa och smala, de hade båda stora fina leenden och perfekt hy. Det hade de antagligen fått av vår mamma, Karen, som jobbade som model när hon varit yngre. Jag därimot hade ärvt allt från min pappa, som i hela sitt liv hade jobbat som rörmokare. Jag hade tjockt brunt hår, gröna ögon, rätt kort och en aning mullig. Hela mitt liv hade jag gemfört mig med mina två ur-snygga systrar, men på det senaste hade jag börjat tröttna på det och börjat accesptera mig själv som den jag är. Det hade inte bara kommit sådär, utan jag hade börjat sjunga inför folk, jag kunde se att många personer gillade min röst, det gjorde också mitt självförtroände lite bättre. Det var en grej som jag hade, som inte Amy eller Miranda hade. De var snygga och kunde båda lyckas bra inom modelvärlden, vilket jag inte skulle, men jag skulle kanske kunna lyckas i musikvärlden, och det var något Amy och Miranda aldrig skulle göra.
Ända sedan den första gången jag hade spelat inför någon och fått bra kritik, hade jag försökt få ett ’’genombrott’’. Det var inte helt lätt. Jag hade anmält mig till många talangtävlingar, vinnit några tillochmed, jag hade skickat in band med min röst på till de flesta skivbolagen jag visste fanns, men aldrig fått svar från någon. Jag hade spelat på oerhört många ’’öppna scener’’ på konserer, men jag hade aldrig blivit ’’upptäckt’’. Inte fören nu. Jag var med i en talangtävling för några månader sedan och kommit tvåa, i publiken hade en talangscout ståt och hört mig. Efter showen kom han fram till mig och sa att han väldigt gärna skulle vilja jobba tillsammans med mig. Jag sa såklart ja, efter att han sagt att han hade jobbat för tillexempel Madonna (i hennes tidiga år), Adele och Alica Keys. Efter några månader hade han hört av sig och sakt att han hade fixat så att jag skulle vara förband till One Direction när de skulle på sin US-tour. Han sa att många i US hade sätt mig på youtube, och att jag faktiskt redan hade några fans där. Jag hade blivit överlycklig! Jag skulle på turné, i US, det är rätt stort igenförelse med mitt hem land UK, och även om det inte var min turné, skulle jag ändå spela inför folk, och resa runt i hela US. Ja, jag var mistsakt överlycklig. Men inte lika överlycklig som Miranda hade blivit. Hon var ett enormt stort fan av One Direction, och hon tyckte det var helt overkligt att jag skulle få spendera tid med de. Och ja, det var lite overkligt, även om jag inte var något One Direction-fan. Iallafall, imorgon bar det av, då tog jag flyget till US och samma kväll skulle de ha sin första konser. Jag var väldigt taggad just nu!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Så, det var första delen! Kanske lite små tråkig, men det kommer! :) Kommentera gärna vad ni tycker, och lämna gärna lite feedback! Tack :D
’’Seriously? But..but..what am I gonna drink now?’’ sa hon och kollade fram och tillbaka mellan mig och Miranda som satt brevid mig och små skrattade.
’’I don’t know, maybe you could try orangejucie? Or maybe some water?’’ sa jag med skratt I rösten.
’’Or maybe, some grapefruitjucie?’’ sa Miranda med en tillgjord spännings röst.
’’You guys are dicks.’’ Sa Amy efter en stund. ’’You know that that appeljucie is the only think I drink! Now I’m gonna die, of thirst.’’ Hon reste sig från bordet och stormade upp genom trappan. Jag och Miranda skrattade och gav varandra en high five.
Amy och Miranda var mina två systrar. Amy var 15, alltså 2 år yngre än mig. Hon hade blont hår och blåa lysande ögon. Hon gjorde allt för att verka cool. Hon sminkades väldigt mycket, och använde puch-up bh varje dag. Jag hade aldrig förståt mig på henne. Jag hade försökt använda en puch-up bh en gång när för några år sedan eftersom jag skulle på en dejt med en ut-snygg kille. Dejten slutade med att jag sprang ifrån biosalongen, mit i filmen, så att jag kunde komma hem och ta av mig den förbaskade bh:n. Det var lite synd, eftersom killen verkligen hade varit ett kap. Iallafall, Amy hade också alltid konstiga dieter, eftersom hon tyckte att hon var för tjock. Enligt mig, var hon aldelles för smal. Denna veckan gällde dieten ’’Bara ekologiskt, osötad äppeljuice, nötter och kyckling’’. Jag förstog verkligen inte hur hon kunde klara sig på så lite. Jag och Miranda gillade iallafall att reta henne för det.
Miranda var 19, alltså 2 år äldre än mig. Hon och jag klickade väldigt bra tillsammans. Även om det var lika många år mellan mig och mina två systrar, har jag alltid haft det bättre med Miranda än med Amy. Miranda hade också blont hår och lysande blåa ögon, hon och Amy var egentligen rätt lika. De var båda långa och smala, de hade båda stora fina leenden och perfekt hy. Det hade de antagligen fått av vår mamma, Karen, som jobbade som model när hon varit yngre. Jag därimot hade ärvt allt från min pappa, som i hela sitt liv hade jobbat som rörmokare. Jag hade tjockt brunt hår, gröna ögon, rätt kort och en aning mullig. Hela mitt liv hade jag gemfört mig med mina två ur-snygga systrar, men på det senaste hade jag börjat tröttna på det och börjat accesptera mig själv som den jag är. Det hade inte bara kommit sådär, utan jag hade börjat sjunga inför folk, jag kunde se att många personer gillade min röst, det gjorde också mitt självförtroände lite bättre. Det var en grej som jag hade, som inte Amy eller Miranda hade. De var snygga och kunde båda lyckas bra inom modelvärlden, vilket jag inte skulle, men jag skulle kanske kunna lyckas i musikvärlden, och det var något Amy och Miranda aldrig skulle göra.
Ända sedan den första gången jag hade spelat inför någon och fått bra kritik, hade jag försökt få ett ’’genombrott’’. Det var inte helt lätt. Jag hade anmält mig till många talangtävlingar, vinnit några tillochmed, jag hade skickat in band med min röst på till de flesta skivbolagen jag visste fanns, men aldrig fått svar från någon. Jag hade spelat på oerhört många ’’öppna scener’’ på konserer, men jag hade aldrig blivit ’’upptäckt’’. Inte fören nu. Jag var med i en talangtävling för några månader sedan och kommit tvåa, i publiken hade en talangscout ståt och hört mig. Efter showen kom han fram till mig och sa att han väldigt gärna skulle vilja jobba tillsammans med mig. Jag sa såklart ja, efter att han sagt att han hade jobbat för tillexempel Madonna (i hennes tidiga år), Adele och Alica Keys. Efter några månader hade han hört av sig och sakt att han hade fixat så att jag skulle vara förband till One Direction när de skulle på sin US-tour. Han sa att många i US hade sätt mig på youtube, och att jag faktiskt redan hade några fans där. Jag hade blivit överlycklig! Jag skulle på turné, i US, det är rätt stort igenförelse med mitt hem land UK, och även om det inte var min turné, skulle jag ändå spela inför folk, och resa runt i hela US. Ja, jag var mistsakt överlycklig. Men inte lika överlycklig som Miranda hade blivit. Hon var ett enormt stort fan av One Direction, och hon tyckte det var helt overkligt att jag skulle få spendera tid med de. Och ja, det var lite overkligt, även om jag inte var något One Direction-fan. Iallafall, imorgon bar det av, då tog jag flyget till US och samma kväll skulle de ha sin första konser. Jag var väldigt taggad just nu!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Så, det var första delen! Kanske lite små tråkig, men det kommer! :) Kommentera gärna vad ni tycker, och lämna gärna lite feedback! Tack :D
Kommentarer
Trackback
